Franska Circum-Disc fortsätter att producera modern jazz av högt snitt, den här gången bjuds det på klassisk piano-trio-sättning. Musiken är dock allt annat än klassisk. Pianisten Stefan Orins har arbetat med denna trio sedan 1996, och den består förutom honom själv av basisten Christophe Hache och trummisen Peter Orins. Dessa tre herrar har således hunnit spela ihop sig ordentligt och det hörs att det är en stabil trio som spelar.
Skivan Liv är, likt trions tidigare tre skivor, släppt på Circum-Disc och presenterar sju medellånga kompositioner i varierande intensitet. Genomgående är det genomarbetade strukturer som utmanar, det är väldigt kompakt, komplex och tajt musik. Jag lyssnar och blir förvirrad. Liv innehåller alla element vilka vanligtvis brukar ge mig allergiska reaktioner: kompositioner som är komplexa för komplexitetens skull, tekniskt svårspelade instrumentpassager, beräknat sväng, få eller inga chanstagningar, ett supermodernt lite opersonligt sound. Det är en oerhört polerad musik.
Men på något konstigt sätt gillar jag det. Varför är svårt att sätta fingret på. En direkt anledning är Christophe Haches basspel som är alldeles enastående. Peter Orins trumspel är även det stundtals ruskigt bra. Jag tror emellertid att den största anledningen är att det trots komplexitet och perfektion är ganska otvunget och högst levande. Musiken har ett sprudlande driv och en frihet trots den stora grad av kontroll som musikerna utövar. Jag blir nyfiken på musiken. Liv är en bra skiva som med all säkerhet kommer gå hem hos fans av modern pianojazz.
