På Midtown Manhattan, högt över gatorna, spelade White Out in duoimprovisationerna som samlats på nya skivan Asphalt and Delay. Sedan 1995 har Lin Culbertson och Tom Surga spelat tillsammans under namnet White Out och som profilerade New York-musiker har de samarbetat med bland annat Thurston Moore, Jim O´Rourke och David Nuss.
Lika omsorgsfullt som White Out släpper skivor, fem på femton år, lika varsamt rör sig musiken framåt. Det är stramt och enkelt – improvisationerna framförs mestadels på Culbertsons synthesizer och Surgas trummor. Ljudbilden är luftig, och kanske har den färgats av inspelningsplatsen högt ovan mark? Eller av att det faktum att ett väderfenomen som utgör duons namn? Men med fötterna kvar på marken är samspelet både distinkt och fokuserat. I mötet uppstår musik som rör sig över såväl Sun Ras jamsessions som Keith Rowes elektroakustiska improvisationer. Lyssna på White Devil Black Heart, där en hockeyrinksorgel plötsligt tar med lyssnaren rakt in i Arkestras universum, och du förstår vad jag menar.
Duo navigerar lätt mellan uttrycken på såväl manipulerade, intensiva ljudskisser som på Möbius strip, till mer texturrika stycken som Daughter of the Wind, där Culbertsons ordlösa röst svävar ut över stötvisa trumrullningar och dovt frekvensvall. Kombinationen av syntetiska klangfigurer och flåsande trumorgier är briljant, och White Out presenterar sitt allra finaste hantverk på skivan Asphalt & Delay.
